Main menu

Vad skulle du göra om..?

Detta är en kom-igång-övning med syfte att skapa ett gott klimat i gruppen. Grundövningen går bra att göra med yngre elever, medan varianten passar bättre med elever som är något äldre.

Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen.

Material: Lappar i två färger, ca A6-storlek.

Arbetsmodell: Dela ut lapparna i en av färgerna och be eleverna skriva och avsluta frågan: ”Vad skulle du göra om…?” Vik ihop och samla in lapparna som läggs i en korg. Dela ut lapparna i den andra färgen och eleverna skriver och avslutar meningen ”Jag skulle…”. Även dessa lappar viks ihop, samlas in och läggs i en annan korg. Två elever kommer fram och drar en lapp ur var sin korg. Den som drog frågelappen läser t ex: ”Vad skulle du göra om jag öppnade fönstret och flög ut?” Den andra drar en svarslapp och läser kanske: ”Jag skulle ringa till mormor.”

Övningen kan leda till många glada skratt och absurda situationer, men det kan också dyka upp sådant man som lärare inte uppskattar lika mycket. Scenariot kan bli så här: ”Vad skulle du göra om du bajsade på dig?” Svar: ”Jag skulle bajsa på mig.” Första gången det dyker upp vrider sig klassen säkert av skratt, andra gången är det också underhållande, men hur blir det tredje och fjärde? Ta en diskussion om vad som gör att övningen verkligen blir rolig. Det är det oväntade som skapar humorn.

Variant: Utgå från grundövningen. När övningen är klar och varje elev har dragit en frågelapp och en svarslapp, paras eleverna ihop i par och med hjälp av de lappar de fått, fantiserar de tillsammans ihop en historia. Ta gärna hjälp av steg 4 och 5 som handlar om ”Berättelsen”.

Nyhetssändning

Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen delas in i grupper om 4-5 elever.

Material: Samla nyheter från lokalpress, rikstidningar, TV och/eller internet. Man behöver för det mesta hjälpa yngre elever med bearbetningen, så att språket blir begripligt för dem. Var noga med att understryka att de själva måste förstå vad de säger innan de redovisar för andra.

Arbetsmodell: Förbered övningen genom att gemensamt eller som hemuppgift titta på en nyhetssändning. Be eleverna notera vilka roller de olika reportrarna har. Diskutera därefter hur nyhetssändningen är upplagd med ett nyhetsankare i studion som håller ihop sändningen och som presenterar vad som ska komma, skickar över till reportrar i fält, intervjuar experter på plats i studion och som slutligen sammanfattar de viktigaste inslagen. Väderprognos, lokala nyheter och sport kan antingen bakas in i sändningen eller finnas som fristående inslag. Berätta också att en nyhetssändning är upplagd enligt retorikens regler med inledning och förhandspresentation, mittparti/huvuddel och avslutning med sammanfattning.

Med TV-nyheterna som modell ska nu eleverna göra en egen nyhetssändning. Grupperna kommer överens om hur de olika rollerna ska fördelas; nyhetsankare, reporter ute i ‘verklig­heten’, experter, lokalreporter, sportreporter och meteorolog. Samma elev kan ha flera roller, det är bara nyhetsankaret som inte kan dubblera sin roll. Sammanställ nyhetsmaterialet enligt arbetsgången med talkort i steg 6. Man kan antingen arbeta med den här uppgiften under lektionstid eller ha den som hemuppgift.

Låt grupperna först repetera tillsammans på egen hand för att sedan göra ett genrep inför en av de andra grupperna. Eleverna ger varandra feedback genom att använda sig av Ros och Goda Råd i steg 8. Redovisningen görs sedan i helklass och då är det publikens tur att ge respons. Har man möjlighet, kan man låta en grupp i veckan redovisa. Det är bra om det blir lite paus mellan redovisningarna så att inte publiken blir ”övermätt” utan orkar fortsätta med sin viktiga uppgift – att vara en bra publik.

Variant 1: ”Tänk om”-nyheter: Eleverna fantiserar och skriver ihop sina egna drömnyheter.

Variant 2: Använd nyhetssändningen som modell och gör en redovisning av ett land eller en världsdel.

Material: Aktuellt SO- material.

Talkshow

Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen delas in i grupper om 4-5 elever.

Arbetsmodell: Med kända talkshows som förebild arbetar varje grupp ihop sin egen show. Prata om vilka talkshows eleverna brukar titta på. Titta på någon talkshow tillsammans och diskutera sedan hur den är upplagd. Vad gör programledaren som är bra? Hur skapar han/hon kontakt med sina gäster och med publiken? Vilken sorts frågor ställer programledaren?

Gruppen fördelar rollerna och utser showens värd. En talk­show kan handla om nästan vad som helst: Det kan vara en världsstjärna som plötsligt har landat här hos oss eller en vaktmästare som hittat ett mystiskt föremål i korridoren. Gruppen hjälps åt att komma på innehållet, formulera frågor och förbereda svar.

Använd arbetsmodellen med talkort i steg 6. Smågrupperna repeterar först på egen hand för att sedan göra ett genrep inför en av de andra grupperna. Eleverna ger varandra feedback genom att använda sig av Ros och Goda Råd i steg 8. När talkshowen är genomarbetad redovisas den i helklass och då är det publikens tur att ge respons.

Övning helgrupp

1) Be eleverna blunda och tänka på en talare, eller kommunikatör, som de uppskattar. Tyst för sig själva ska de besvara frågorna:
– Vem kommer du att tänka på?
– Varför då?

Låt sedan två, tre elever svara och skriv allt eftersom upp på tavlan de svar, egenskaper som nämns i tre spalter, en spalt för respektive ethos, logos, pathos. De tre rubrikerna nämns inte utan fylls i allra sist, efter alla svar, när du beskriver vad de kännetecknar.

Ethos: Karisma, utstrålning, personlighet, förtroendeingivande karaktär, trovärdighet.

Logos: Talarens förnuft, tanke o kunskap.

Pathos: De känslor talaren väcker. Starka känslor, pathos, ökar inlärningen, mottagarna minns mer av det de hör eller ser. Har också en smittande effekt.

Det är intressant att se att så mycket handlar om ethos (personlighet och karaktär) och så lite av det vi minns om logos (förnuft, tanke och kunskap)…

Övning i par

Se övningen Övning i helgrupp.

1) Hälsa som en utpräglad ‘Logos’, dvs. korrekt, torr och stram, utan livliga gester, kyligt konstaterande; på ett sätt som vädjar till förnuftet.
Exempel: ”Hej mitt namn är Karin Beronius, ja, dvs. med ”e” först och ”o” sen – alltså Bero. Detta är ju synnerligen viktigt när man försöker kommunicera via e-post, då är ju stavningen avgörande för om meddelandet kommer fram…”

2) Hälsa nu som en utpräglad ‘Pathos’, dvs. med stort engagemang, grandiost leende, hela kroppen är med när du hälsar, till exempel på en person, en god vän du inte sett på mycket länge!
Exempel: ”Nej, men är det inte Anna? Ååh, vad det var länge sedan! Du ser strålande ut! Ja, jag håller just nu på med ett projekt om retorik i skolan, det är helt fantastisk att få jobba med en sådan vision. Å vad gör du nuförtiden? …”

La ni märke till någon skillnad i rummet när det gäller energin, efter respektive övning?
Syftet med övningen är att förstå hur viktigt engagemang och tydliga känslouttryck är, inte minst för att tydligt visa hur glad du blir över att se honom/henne igen. Det centrala här är det enhetliga och tydliga i budskapet när kropp och ord visar/säger samma sak.

Tv-spel eller badhuset

För att arbetet med argumentation ska upplevas som lätt och roligt för de yngsta barnen/eleverna, är det bäst att börja med enkla val i deras vardag. Det kan till exempel vara att välja mellan glass och godis eller mellan pizza och köttbullar. Det handlar om att kunna tala om varför man väljer det ena eller det andra.

Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen delas in i par.

Material: Talkort i A6-format, kort med ämnen:
Tv-spel eller badhuset?     Glass eller godis?
Pizza eller köttbullar?         Fotboll eller klätterställning?
Bio eller konditori?         Jullov eller sommarlov?
Vinter eller sommar?         Höst eller vår?
Skidor eller skridskor?         Tåg eller buss?
Flyg eller tåg?             Bil eller buss?
Fredag eller lördag?         Fjäll- eller badsemester?

Arbetsmodell: Korten med ämnen delas eller lottas ut. Om paret har ”jullov eller sommarlov”, så hittar de på argument som talar för både jullov och sommarlov. På ett talkort skriver de argument för jullov och på ett annat talkort argument för sommarlov. Det näst bästa antecknas som det första argumentet, det svagaste placeras som nummer två och det bästa argumentet sparas till sist. Därefter kommer paren överens, eller lottar om, vem som ska tala för jullov respektive sommarlov. Paren tränar tillsammans en kort stund innan de redovisar för klassen. Gör slutligen en enkel omröstning och ta reda på vilket alternativ som är mest populärt. Ett exempel på hur man kan synliggöra resultatet är att de elever som föredrar jullov ställer sig vid ena klassrumsväggen och de som hellre vill ha sommarlov ställer sig vid den motsatta

Höjd veckopeng

Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen, 3-4 elever/grupp.

Material: Talkort i A6-format.

Arbetsmodell: Klassen samlar tillsammans argument på tavlan som motiverar att veckopengen höjs. Argumenten kan till exempel vara: allt har blivit dyrare och veckopengen har inte hängt med i utvecklingen; jag tar ett större ansvar och gör mer arbete hemma som att diska, städa, tvätta eller har andra lämpliga ansvarsområden; klasskamraternas veckopeng är högre; jag lovar att gå ut med hunden varje dag eller jag lovar att vara snällare mot mina småsyskon.

Diskutera därefter vad slags motargument man kan vänta sig. Föräldrarna (målgruppen) har kanske redan tidigare hört löften som inte har infriats. Varför ska de tro på löftena nu? Att ställa sig följande frågor kan hjälpa till med att öka förutsättningarna att lyckas övertyga föräldrarna: – När är bästa tillfället/tidpunkten att lägga fram min förfrågan? På helgen när de är lediga? Före eller efter maten? – Hur frågar jag? – Vilken attityd har jag? – Vad kan jag göra för att öka mina chanser att få önskat svar? Det är ibland svårt att i förväg veta vad för slags motargument man möts av, men att ha funderat och försökt sätta sig in motpartens ståndpunkt ökar ens egna möjligheter att agera på det mest övertygande sättet.

Eleverna delas in i grupper och väljer tillsammans ut de tre bästa argumenten, rangordnar dem och skriver dem sedan på ett talkort.  Som tidigare antecknas det näst bästa som det första argumentet, det svagaste placeras som nummer två och det bästa sparas till sist.
Med hjälp av talkorten tränar eleverna i sina respektive grupper en kort stund på sin argumentation. Det går till så att en elev argumenterar för sin sak och de andra agerar ”föräldrar” och kommer med motargument.

Låt slutligen några av grupperna redovisa för hela klassen. Om man vill göra det hela till ett tävlingsmoment, bör alla grupperna redovisa. Klassen röstar då genom t ex handuppräckning på de argument som upplevs som de bästa.

Utbyggnad av övningen: Här gäller det för eleverna att se om argumenten håller ”på riktigt”, när de får i uppgift att försöka övertyga föräldrarna om att de bör få höjd veckopeng. För att kunna både låta och se ut så övertygande som möjligt, har de då naturligtvis inga talkort. Det blir intressant att höra med eleverna efteråt, hur det gick. Vilka argument upplevde de vara bäst?

För och emot

Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen, parvis

Material: Talkort i A6-format; Ämnen på kort. Om ämnena inte räcker till hela klassen så spelar det ingen roll, argumenten för och emot kan bli ganska olika ändå:
Införa skoluniform?     Tacos som skolmat varje vecka?
Läxor?         Ytterkläder i klassrummet?
Keps inomhus?     Godis varje dag?
Pizza varje dag?     Längre raster?
Kortare skoldag?    Längre höstlov?
Vegetarisk mat?     Fler språk som språkval?
Gratis att gå på bio?     Köra skoter/moped från 11 år?
Gratis TV-kanaler?      Mobil i klassrummet?
Skriva vad som helst om vem som helst på Internet?

Arbetsmodell: Dela in klassen i par och ge dem var sitt ämne. Varje par ska nu hitta argument både för och emot det tilldelade ämnet. Eleverna gör parvis en lista med för- och motargument. Precis som i föregående övning väljer de ut de tre bästa argumenten som talar för ämnet och rangordnar dem på samma sätt. På ett annat talkort skriver de argument emot ämnet enligt samma princip. Eleverna kommer sedan överens, eller lottar, vem som ska tala för ämnet och vem som ska tala emot. De tränar en liten stund för sig själva och redovisar sedan för klassen.

Avsluta redovisningen med en enkel omröstning för att se vilka argument inom varje par som var de bästa. Låt enbart några elevpar redovisa, eftersom alla av praktiska skäl inte kan få göra det varje gång. Eleverna blundar vid omröstningen, så att de inte påverkas av varandra. Läraren frågar för varje argument vilka som håller med/är för och de elever som är det räcker upp handen. Läraren antecknar resultatet (= antalet elever som är för) och gör sedan på samma sätt med argumenten som talar emot. Det blir spännande att se, om det är för- eller motargumenten som segrar i respektive par.

Allting går att sälja med bra argument

Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen; 3-4 elever/grupp; enskilt.

Material: Talkort i A6-format;

Kort med varor:
hushållsrobot    läxläsare    automatisk ryggkliare
tankeläsare     kärleksmedicin     snällpiller
sanningsserum,    vinnarskalle     målgörarskor
fortspringarskor    en sned skruv     en gnisslande sax
en tom basketboll    en vissen solros     spruckna kaffekoppar
en utpumpad cykelpump     ett rakt gem
en kraschad hårddisk    utnötta gympaskor
pulver som smakar som geléhallon att strö över mat man inte
tycker om

Arbetsmodell: Eleverna får till uppgift att presentera en vara och med hjälp av sina argument som de tänkt ut försöka få publiken intresserad av att ”köpa” denna. Varorna som ska presenteras finns på kort, ett till varje elev. Eleverna delas in i smågrupper. Eftersom idéer föder idéer är det mycket enklare att tillsammans spåna fram argument än att göra det på egen hand. Varje elev rangordnar sina argument på talkort enligt arbetsgången i föregående övningar. Med hjälp av talkorten tränar eleverna enskilt en kort stund på sin argumentation och gör sedan en redovisning i den lilla gruppen.

Slutligen framför de sina säljande argument inför hela klassen. När alla har redovisat, röstar klassen fram de tre bästa försäljarna genom att var och en skriver ner sina tre favoriter på en lapp. Samla in lapparna och sammanställ resultatet på tavlan.

Rösta på mig! – paneldebatt

Som avslutning på ett arbete med inriktning mot demokrati, samhälle och svensk politik passar följande övning bra. Den är tänkt att användas när eleverna är väl förtrogna med arbetsgången och har hunnit bli ganska självständiga i sitt arbete.

Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen

Material: Politiska partiprogram finns på internet. Om man upplever att texten är för svår för eleverna, kan man söka efter ”lättläst” eller” lätt svenska”. Läraren och klassen väljer ut någon del av partiprogrammet som kan vara angeläget eller intressant för dem, t ex skolpolitik. Modellen för argumentation ska vara tillgänglig, antingen synlig i rummet eller på arbetsblad till alla elever.

Arbetsmodell: Dela in klassen i lika många grupper som det finns riksdagspartier. Varje grupp får ett partiprogram. Varje grupp arbetar fram en argumentation och använder sig av mo­dellen från den gemensamma genomgången. Varje grupp tränar på att framföra sin argumentation och ger varandra Ros och Råd.

Övningen avslutas med en paneldebatt. ‘Partierna’ lottas ihop två och två för att debattera med varandra. Vid varje debatt ska det finnas en debattledare som fördelar ordet rättvist mellan debattörerna. Det är lämpligt att läraren har rollen, åtminstone i första omgången. Därefter utses eller lottas vilka elever som ska ha uppgiften vid efterföljande debatter(en elev per debatt).

Efter varje debatt röstar publiken via handuppräckning fram vilket ‘parti’ som har vunnit. Det vinnande partiets namn antecknas på tavlan. Detta upprepas tills alla debatter är avklarade. Som avslutning röstar publiken fram det vinnande partiet enligt samma modell som i övningen ”För och emot” ovan.

Om Retorik i skolan

Om författarna

Ladda ner

Övningar

Dela och sprid

FacebookTwitterRSS