Main menu

Introduktion – Retorik i skolan

Den kanske mest påtagliga och snabbaste vinsten av retorikarbetet är att elevernas självkänsla och självförtroende växer och att deras självbild blir mer positiv och nyanserad. När vi arbetar med retorik upplever vi även att grogrunden för mobbing minskar i takt med att förståelse och empati ökar och förhoppningen är, att eleverna lär sig att våga stå emot grupptryck – att säga ”Ja” till det de tror på och ”Nej” till sådant de inte vill ställa upp på. Genom arbetet med retorik tar de viktiga steg som medborgare i en reell demokrati, där yttrandefrihet verkligen innebär yttrandefrihet, därför att man vågar, vill och kan yttra sig fritt.

Varför är det så viktigt att elever lär sig retorik?

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. …
(Lgr 11, 3.17 svenska, s 222)

Enligt läroplanen ska undervisningen i svenska ge eleverna möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Retorik är kunskap för livet – och vi menar att det är lika viktigt som att lära sig skriva. Att arbeta med språket, ”språkandet”, att kunna hålla tal, anföranden och presentationer, att kunna tala, lyssna, samtala och argumentera är en kunskap som borde höra till de grundläggande färdigheterna i dagens kommunikationssamhälle, en praktisk kunskap till nytta och glädje genom hela utbildningstiden – såväl under skol- som fritid – från grundskola upp till högskolenivå och därefter i både yrkes- och privatliv.

Annons

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.
(Lgr 11, 3.17 Svenska, s. 222)

Vårt syfte med den här boken
… är att den ska vara ett praktiskt ”verktyg” för alla stadier och alla ämnen. Även om den främst riktar sig till åk 4-9, kan den användas också på gymnasiet som en inkörsport till arbetet med retorik. Den är så enkel att använda att man, även om man aldrig tidigare har arbetat med retorik, ska kunna börja på steg 1 och tillsammans med eleverna arbeta sig fram genom boken – och sam­tidigt har man riktigt roligt tillsammans. Vår för­hoppning är att ni lärare under arbetets gång ska se vilken livskunskap retorik är för eleverna. Som grädde på moset är det dess­utom en kunskap som ni har stor användning för också på det personliga planet.

Utmaningen är att anpassa retoriken till den svenska skolan, så att den inte blir ett jippo utan en naturlig del av undervisningen.
(Kurt Johannesson, professor emeritus i retorik, 2000).

Det ligger mycket i Johannessons ord. De säger oss att det finns en risk att retoriken bara kan bli ”en kul grej”. Kanske nöjer man sig med att göra de mer lustfyllda kom-igång-övningarna som inleder steg 1-9 eller så begränsar man sig till att endast arbeta med det som känns roligt i Framförandet och i Aktivt lyssnande. Det är så lätt att stanna vid de här momenten, men det är verkligen viktigt att arbeta med hela partesmodellen, så att eleverna inte enbart övar sig på att framföra något. De måste ha något att säga också; de behöver kunna bygga ett tal som väcker intresse hos åhöraren.  För att eleverna ska få en reell grundutbildning är det nödvändigt att progressivt gå vidare steg för steg och ha retoriken som en självklar och naturlig del i undervisningen och också integrera den i alla ämnen.
Att få följa elevernas utveckling av aktivt lyssnande, empati, självkänsla, förmåga att uttrycka sig och använda demokratiska spelregler ger en glädje och tillfredsställelse som vi önskar att ni ska få dela med oss. Vi är fascinerade över vad kunskap i retorik betyder för individen, oavsett vem man är: elev, lärare, tjänsteman, chef eller annat. Särskilt brinner vi för Retorik i skolan, och det är så roligt att vi via den här boken får möjlighet att dela med oss av de erfarenheter vi gjort i vårt arbete med Älvdals­modellen.

Arbetssätt
Här vill vi förklara och närmare presentera några moment i vårt sätt att arbeta med retorik i skolan.

Turtagning. En del pratar gärna och mycket, andra föredrar en mer anonym tillvaro i det tysta. En av våra målsättningar med retorikarbetet är att alla ska våga och vilja tala inför andra och därmed känna att de kan vara delaktiga i ett demokratiskt samhälle.
Därför tillämpar vi turtagning i många av övningarna, eftersom det innebär att talutrymmet fördelas så rättvist som möjligt och att alla får komma till tals. Med hjälp av en ”talpinne” (trollstav, skogspinne, whiteboardpenna etc.) skickas ordet vidare. Den som har talpinnen har ordet och övriga får vackert vänta på sin tur tills ordet/talpinnen har gått laget runt. När man åter har fått talpinnen, har man rätten att på nytt göra sin röst hörd. Självdisciplin och ömsesidig respekt är något som, så att säga, kommer med på köpet när man tränar turtagning. I steg 2 presenteras den första turtagningsövningen.
Även vid presentationer tillämpas turtagning. Alla kan inte alltid få redovisa inför hela klassen/gruppen. Det tar för lång tid. Är det alltför många presentationer och redovisningar som följer tätt på varandra, tröttnar publiken till slut oberoende av hur bra framföranden man får ta del av. Däremot ska ordet spridas över tid, så att alla får framträda inför publik ungefär lika mycket.

Loggbok. En enkel anteckningsbok är en god hjälp när eleverna ska dokumentera retoriklektionerna Att avsluta med en stunds reflektion över vad man gjort/arbetat med på lektionen är en bra och utvecklande metod. För att eleverna ska lära sig arbetsgången är det en fördel om man de första gångerna gör en ge­men­sam reflektion. Läraren antecknar på tavlan och eleverna skriver av texten i sina loggböcker. Frågor som kan vara till hjälp är till exempel: Vad har vi gjort den här lektionen? Varför har vi arbetat med det här? När kan du ha nytta av det? Vad har du lärt dig?
När eleverna har blivit vana vid arbetssättet, är tanken att de självständigt ska sköta sina loggböcker. Där samlar de också de personliga Rosor & Goda Råd de får av klasskamrater och lärare. För att kunskaperna ska fastna i elevernas långtidsminne är det bra att börja påföljande lektion med en snabb återblick och att då och då gå tillbaka och resonera över det de tidigare skrivit. Härigenom får eleverna en insikt om att de olika stegen i retorikarbetet hör ihop. (I steg 2, Fantasiskapande övningar finns ett exempel på hur eleverna ska återkoppla till det de gjorde i steg 1.)
Om man gör det till en rutin att avsluta lektionerna med några minuters eftertanke och en sammanfattning, kan loggboken bli en egen liten ”retorikkurs”, en kunskapsbank att ha med sig under skoltiden.

Från det stora till det lilla
Ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat är något vi ofta återkommer till. Vi har därför byggt upp övningarna så att man börjar med alla elever tillsammans, för att ingen ska känna sig utpekad eller utsatt. Därefter minskas gruppstorlekarna successivt – från storgrupp till 4-grupp till par – och slutligen till en elev som väl förberedd och trygg vågar, vill och kan stå ensam framför klassen/en publik, redo att leverera sitt allra bästa.

Kollektiv respons. När eleverna inledningsvis håller sina presentationer observerar läraren och för anteckningar och kan sedan, när alla presentationer är avklarade, ge kollektiv respons på dem. Detta innebär att lyfta fram de moment som har samlat Rosor och Goda Råd och anteckna dem på blädderblock, dels för att kunna gå tillbaka och peka på dem vid andra tillfällen och dels för att eleverna ska skriva av och samla dem i sina loggböcker. På så sätt får de en ”bank” att låna Rosor och Goda Råd ifrån, när de så småningom själva ska ge respons till sina klasskamrater. Re­sponsen är till för att eleverna ska lära sig att ”se” vad som är viktigt att tänka på vid framföranden och anföranden och därigenom kunna utvecklas positivt.
De responsmodeller som beskrivs i steg 8 kan användas inte enbart på Aktivt lyssnande (steg 3) och Framförandet (steg 7) utan också på andra moment som till exempel anförande och argumentation.

Stödord och renskrivning. Vad är retorik och vad är språklära i vissa övningar? För att lyckas med retorikdelen krävs mycket arbete också med språkläran. Har man ett schema som är strikt uppdelat i olika moment i svenska arbetar man med stödord och renskrivning på de lektioner som är avsedda för språklära och ägnar retoriklektionerna åt rent retorikarbete.

’Imitatio’ – att härma är fint. Studera de bästa. Imitera, härma och låtsas. Det finns många framgångsrika människor inom t ex sport och musik som kan berätta om hur de redan som unga ägnade mycket tid åt att härma. Timme efter timme stod de framför spegeln eller fotbollsmålet och låtsades vara sin egen idol och övade och övade tills imitationen satt perfekt.
Studera dem som är riktigt bra talare. Hur gör de? Hur använder de rösten? Hur gör de med pauser, kroppsspråk, retoriska figurer, publikkontakt m.m.? Vad kan vi som talare ta till oss från andra skickliga talare? Med tiden och med hjälp av mycket träning växer det personliga uttrycket fram.

”Tanken är att vi ska bli som svampar som suger åt oss bra saker så fort vi stöter på något: en inledning som griper tag, en metafor som får oss att tänka till, en avslutning som engagerar, en smidig textbindning som visar hur saker hänger ihop, en ordvändning som gör att vi hajar till och minns. Ta det, stoppa det i din repertoar och gör det till ditt!”
(Anders Sigrell, ”Retorik för lärare”, s 93)

Retorik och Lgr 11

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”
(Lgr 11, Skolans värdegrund och uppdrag, s 9)

För att visa på det nära sambandet mellan retorik och läroplan finns i varje steg i vår bok hänvisningar till Lgr 11. Att arbeta med Retorik i skolan innebär att man strävar efter att följa de mål och riktlinjer som finns i läroplanen. Momenten tala och lyssna framhålls mer bestämt och på ett tydligare sätt i Lgr 11 än i tidigare läroplaner, vilket gläder oss oerhört. Den metodik som behövs för att undervisa i och bedöma tala och lyssna finns i ämnet retorik och är till ovärderlig hjälp för lärare – och alla elever. Re­toriken erbjuder en möjlighet att uppfylla kunskapskraven, samtidigt som eleverna lär sig att stå för sina åsikter och att våga ifrågasätta; kunskaper som är helt fundamentala för att delta i demokratiska processer.

”… På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.”
(Lgr 11, 3.17 svenska, s 222)

Eleverna får genom metodik och träning hjälp att klara det som krävs för att våga, vilja och kunna delta i samhällets demokratiska processer, våga ifrågasätta och stå för sina åsikter.

”Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna… Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kom­mentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.”
(Lgr 11, Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3, s 227-228)

Retorik är ett ämne för alla ämnen. Här följer några exempel på hur viktigt det är att eleverna utvecklar sin förmåga att uttrycka sig muntligt för att nå målen även i andra ämnen än svenska. Retoriken är således ett centralt medel för detta.

använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, ar­gu­mentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Lgr 11 3.5 Matematik, s 63)

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. (Lgr 11 3.15 Samhällskunskap, s 200)

formulera sig och kommunicera i tal och skrift. (Lgr 11 3.6 Moderna språk, s 76)

Tillåtande klassrumsklimat
”Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.”
(Lgr11: 1 Skolans värdegrund och uppdrag: God miljö för utveckling och lärande; s 10)

Att få höra elever utveckla språket – förmågan att uttrycka sig
– och att få se deras självkänsla, självförtroende och förmåga till empati och demokratiskt tänkande växa, det känns underbart! Genom arbetet med Retorik i skolan kan du som lärare få uppleva den här utvecklingen hos eleverna. För att komma dit finns två grundförutsättningar i arbetet:

1. tillåtande klassrumsklimat (se steg 1) och 2. aktivt lyssnande (se steg 3).
Arbetet med att skapa ett tillåtande klassrumsklimat – det Lgr11 kallar ”God miljö för utveckling och lärande” – är långsiktigt och kräver tålamod och konsekvens. Ständig, ihärdig träning är nödvändig. Många undersökningar, inte minst inom idrottens värld, har visat att träning med tiden slår talang. Med envis, systematisk träning och motivation kan vi alla förbättra vårt kunnande och vår kompetens inom alla områden utifrån våra egna förutsättningar.

”Betydelsen av medfödd begåvning är oerhört överskattad. De mest framgångsrika inom olika områden har genomgått mycket mer träning för att bli skickliga, än de flesta föreställer sig”, säger Anders Ericsson, professor i psykologi vid Florida State University. ”Om föräldrar tror att deras barn är begåvade ser de ofta till att barnen får tillgång till bra lärare, grundlägger bra träningsvanor och uppmuntras för sina framsteg – och då blir man ofta duktig.”

Redan antikens retoriker insåg hur viktigt det är med uppmuntran och beröm. Läs om Quintilianus, en föregångare inom pedagogiken, under ”Retorikens historia – en resumé” (Steg 1).

”Ett exempel på hur viktigt det är med motivation och envishet är en av mina elever, som hade lärt sig att läsa först i åk 5. När han började 7:an kunde han knappt ett ord engelska. Tack vare en stor portion envishet, motivation, övning och uppmuntran lyckades han få ett välförtjänt VG i slutbetyg i 9:an. Han fortsatte lika målmedvetet och är idag nybliven civilingenjör.”
(Karin Beronius)

Uttrycket ”tillåtande klassrumsklimat” innebär att eleverna ska lära sig att vara tillåtande både mot varandra och mot sig själva. De ska tillåta sig att våga ”göra bort sig”, de ska skratta med – men aldrig åt – varandra. Att aktivt arbeta för att skapa en harmonisk, öppen atmosfär i klassen, som gör att eleverna trivs och har roligt tillsammans är en huvudingrediens. För att våga, vilja och kunna tala inför varandra behöver de känna tillit – trygghet – trivsel (TTT).
För att alla i klassen ska lära känna och respektera varandra, ska eleverna inte själva få välja vem eller vilka de ska arbeta med. Ingen elev får tillåtas hamna utanför. Alla ska arbeta med alla och det är därför lärarens ansvar att se till att grupperna ständigt ombildas.

På mitt skrivbord har jag en ask med elevernas namn på inplastade lappar och har som rutin att lotta grupper och par genom att dra deras namn. På detta sätt går det snabbt att bilda par och grupper och eleverna är medvetna om att det är det här arbetssättet som gäller, varför det aldrig blir något tjafs om vem som ska arbeta med vem.
(Lena Nilsson)

En annan betydelsefull del av lärarens ansvar är att se till så att alla elever blir sedda och hörda, så att de själva vågar synas och höras. De ska verkligen känna att läraren tror på att de klarar sina uppgifter utifrån sin förmåga och utan att bli jämförda med de andra i klassen. Du är, som lärare, nyckelperson i det här arbetet och att du med ett positivt, tryggt förhållningssätt är en god förebild är oerhört angeläget .

Ett viktigt medel för att uppnå ett tillåtande klassrumsklimat är att göra många övningar som är lämpade för ändamålet. Varje steg till och med steg 9 börjar därför med trygghets- och kom-igång-övningar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om Retorik i skolan

Om författarna

Ladda ner

Övningar

Dela och sprid

FacebookTwitterRSS
%d bloggare gillar detta: