Den berättande läraren » Retorik i skolan
Main menu

Den berättande läraren

För att bli en god lyssnare måste man få många tillfällen att lyssna på bra berättare. Ett tips för att utveckla elevernas lyssnande är att ha en återkommande sago/berättarstund i klassen.

Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen

Material: Lappar med titlar på förslagsvis 3-5 sagor (välj gärna själv sagor som passar för gruppen och situationen). Askar att lägga lapparna i.

Annons

Arbetsmodell: Skriv lappar med sagornas namn och lägg dem i spännande små askar (en saga i varje ask). Placera askarna på en fin duk tillsammans med ett stearinljus. Förklara att det är du som lärare som ska berätta en saga och att du berättar den på ditt vis. Om det är en känd saga är det kanske många som har hört den, men eftersom du inte ska läsa innantill kommer den att bli lite annorlunda. En folksaga kommer från en muntlig tradition och det finns ingen version som är mer ”rätt” än någon annan.

Be en elev dra en lapp med dagens saga/berättelse ur en av askarna. Klargör reglerna innan du börjar berätta sagan som eleven valt: När ljuset är tänt, är det bara du (läraren) som får prata Det är viktigt att eleverna är införstådda med att de måste vänta med eventuella frågor och kommentarer tills efteråt. Tänd ljuset och börja berätta: ”Det var en gång…”

Innan man har byggt upp en repertoar eller om man vill berätta en speciell saga, kan man lägga samma lapp i alla askar. Meningen är inte att läraren ska lära sig sagor ordagrant utantill. På engelska heter det ”by heart” och det uttrycket passar bättre. Man måste veta hur sagan börjar och sedan ta sig fram till ett begripligt slut. Vad som händer däremellan står berättaren fritt att fabulera om.

Folksagor fungerar i alla åldrar och erfarenheten säger att en berättande lärare är mer fängslande än en bok. I de flesta ämnen, speciellt i historia och geografi, ges många tillfällen att berätta.

Fördelarna med att berätta istället för att läsa innantill är många. Som lärare kan du under berättandet ha ögonkontakt med alla i klassrummet. Du ser genast om något är på väg att hända och kan med en liten gest avstyra eventuella störningar.

Ett regelbundet sagoberättande ger också eleverna berättarstrukturen på köpet. För att en berättelse ska fungera måste det finnas en början, en mitt och ett slut (inledning, mittparti och avslutning). (Se steg 4, Berättelsen del 1). För elever som får höra många sagor är det även lättare att producera egna texter.

När man som lärare berättar, uppstår ibland ögonblick som känns smått magiska. Jag har berättat mycket i mina klasser genom åren och några av de mest värmande ord jag upplevt, fick jag från en elev som var rätt ointresserad av det mesta skolan erbjöd, men som gillade att lyssna på berättelser. Under adventstiden hade jag berättat ”En julsaga” av Dickens och när jag var klar, sa han med beundran i rösten: – När du berättar är det som att se en film. Jag ser precis allting inuti huvudet.
(Lena Nilsson)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Om Retorik i skolan

Om författarna

Ladda ner

Övningar

Dela och sprid

FacebookTwitterRSS